1-veckors Euribor

1-veckors Euribor noterades den 4 september 2026 till 2,154 %, ned −0,028 pp jämfört med föregående bankdag. Genomsnittet för September är hittills 2,154 %; för ett år sedan låg räntan på 1,909 %.

Euribor är den ränta som banker i euroområdet lånar till varandra till under en bestämd löptid; den publiceras varje bankdag av European Money Markets Institute. Den här sajten återger de officiella noteringarna med 24 timmars fördröjning, vilket är skälet till att det senaste datumet oftast är gårdagens. För en svensk läsare är Euribor det naturliga jämförelsemåttet för STIBOR och för räntan på lån i euro.

Lån i euro med rörlig ränta prissätts som den här noteringen plus ett fast påslag. När noteringen rör sig ändras betalningen vid nästa ränteändringsdag som anges i låneavtalet, och riktningen är det som spelar roll för låntagaren: upp.

Varje siffra på den här sidan är en officiellt publicerad notering, inte en uppskattning: de dagliga värdena är Euribor-noteringarna så som de redovisas i ECB:s / Eurosystemets officiella statistik, månadsgenomsnitten är det aritmetiska medelvärdet av dessa noteringar och stäms av mot ECB Data Portal, och tabellerna uppdateras varje bankdag när föregående dags notering finns tillgänglig. Löptiderna följer dagräkningskonventionen ACT/360. Avviker ett månadsgenomsnitt med mer än en hundradels procentenhet från ECB:s siffra redovisas fallet på metodsidan.

Så läser du räntan

Den kortaste löptiden

1-veckors Euribor är den ränta som panelbankerna i euroområdet lånar euro till varandra till under sju dagar utan säkerhet. Det är den kortaste av de fem löptiderna, och den som ligger närmast den dagslåneränta som ECB publicerar. Sajten visar den officiella noteringen varje bankdag med 24 timmars fördröjning.

Vad räntan används till

I praktiken är 1-veckorsräntan ett verktyg för banker och större företag som hanterar likviditet på kort sikt. Den förekommer inte som referensränta i bolån, och den som har ett lån i euro kommer inte att se den i sitt avtal. För en läsare i Sverige är den ändå användbar av ett skäl: den visar var ECB:s penningpolitik befinner sig just nu, utan de förväntningar om framtiden som ligger inbakade i de längre löptiderna. Den som är van att följa STIBOR som barometer för det svenska ränteläget kan använda 1-veckors Euribor på samma sätt för euroområdet.

Kopplingen till ECB

Inlåningsräntan, den ränta bankerna får när de placerar överskott hos ECB över natten, fungerar som ankare för 1-veckorsräntan. När ECB-rådet höjer eller sänker den flyttar sig 1-veckors Euribor med inom några dagar, ofta redan samma vecka. Avståndet mellan de två är litet och beror på hur mycket likviditet som finns i banksystemet. Just därför reagerar 1-veckorsräntan sällan i förväg på ett väntat beslut; den följer beslutet snarare än förutser det.

Så jämför du den med de andra löptiderna

Skillnaden mellan 1-veckors och 12-månaders Euribor är ett enkelt mått på vad marknaden väntar sig av ECB det närmaste året. Ligger 12-månadersräntan klart över 1-veckorsräntan räknar marknaden med höjningar; ligger den under väntas sänkningar. Att följa avståndet över tid ger en bättre bild än att titta på en enskild notering.

Räkneexempel

Anta att ett företag har en kredit i euro som prissätts efter 1-veckors Euribor plus ett påslag på en halv procentenhet. Med noteringen 2,154 % från 4 september 2026 blir räntan noteringen plus en halv procentenhet, och den justeras varje vecka i takt med noteringen. Det är den enda konstruktion där 1-veckorsräntan normalt förekommer.