Euribor-terminsräntor: implicita räntor

Euribor (Euro Interbank Offered Rate) är referensräntan bakom de flesta bolån med rörlig ränta i euroområdet och bakom lån i euro till svenska låntagare. De fem löptiderna nedan är noteringarna från 4 september 2026: 12-månadersräntan är den som flest bolån i euroområdet följer, 3-månadersräntan är vanlig för eurolån och i Italien och Österrike, och 1-veckors- och 1-månadersräntorna följer ECB:s penningpolitik tätast. Svenska bolån i kronor prissätts i stället utifrån STIBOR och korta bindningstider, men rör sig ofta i takt med de europeiska räntorna.

Alla värden publiceras en bankdag efter noteringen och är officiella data från ECB / Eurosystemet som varje månad stäms av mot ECB Data Portal. Använd löptidssidorna för historiken, månadssidorna för genomsnitten vid ränteändring och kalkylatorn för att räkna om en förändring till euro per månad.

Euribor är den ränta som banker i euroområdet lånar till varandra till under en bestämd löptid; den publiceras varje bankdag av European Money Markets Institute. Den här sajten återger de officiella noteringarna med 24 timmars fördröjning, vilket är skälet till att det senaste datumet oftast är gårdagens. För en svensk läsare är Euribor det naturliga jämförelsemåttet för STIBOR och för räntan på lån i euro.

Varje siffra på den här sidan är en officiellt publicerad notering, inte en uppskattning: de dagliga värdena är Euribor-noteringarna så som de redovisas i ECB:s / Eurosystemets officiella statistik, månadsgenomsnitten är det aritmetiska medelvärdet av dessa noteringar och stäms av mot ECB Data Portal, och tabellerna uppdateras varje bankdag när föregående dags notering finns tillgänglig. Löptiderna följer dagräkningskonventionen ACT/360. Avviker ett månadsgenomsnitt med mer än en hundradels procentenhet från ECB:s siffra redovisas fallet på metodsidan.

Vad en implicit terminsränta är

Dagens Euribor-noteringar för olika löptider bildar en räntekurva. Ur kurvan kan man räkna fram vilken ränta som är inbakad för en period som börjar längre fram, till exempel en tremånadersperiod som börjar om tre månader. Det kallas implicit terminsränta. Tanken är enkel: att låna ut pengar i sex månader ska ge ungefär samma resultat som att låna ut i tre månader och sedan tre månader till; skillnaden mellan sex- och tremånadersräntan avslöjar därför vad marknaden räknar med för den andra tremånadersperioden.

Formeln i ord

Sidan använder den enkla penningmarknadsformeln med dagräkning ACT/360. Först beräknas tillväxtfaktorn för den längre löptiden: ett plus räntan gånger antalet dagar delat med 360. Sedan beräknas samma faktor för den kortare löptiden. Den längre faktorn delas med den kortare, ett dras bort, och resultatet räknas om till årsränta genom att multipliceras med 360 delat med antalet dagar i den mellanliggande perioden. Resultatet är terminsräntan för perioden mellan de två löptidernas slut.

Varför det inte är en prognos

En terminsränta är en matematisk konsekvens av dagens noteringar, inte en bedömning av framtiden. Den innehåller en löptidspremie, alltså en ersättning för att binda pengar längre, som gör att terminsräntorna normalt ligger något över det marknaden faktiskt väntar sig. Och den ändras varje bankdag, eftersom den räknas om ur nya noteringar. Historiskt har terminsräntor ofta pekat åt ett håll och verkligheten gått åt ett annat. Den här sajten publicerar inga prognoser; tabellen visar vad kurvan säger just nu, ingenting annat.

Så läser du tabellen

Varje rad anger en löptid och en starttidpunkt, till exempel 3-månadersräntan om tre månader eller 6-månadersräntan om sex månader. Värdet är den terminsränta som räknats fram ur noteringarna från 4 september 2026. Jämför den med dagens notering för samma löptid: ligger terminsräntan högre lutar kurvan uppåt och marknaden prisar in höjningar, ligger den lägre prisas sänkningar in. Den som har ett lån i euro tittar på raden som motsvarar den egna löptiden och nästa ränteändring.

ECB-mötena som flyttar den korta änden

Det som framför allt driver terminsräntorna är förväntningarna på ECB-rådets åtta penningpolitiska möten per år. Sidan med ECB-kalendern visar datumen. Kring ett möte där marknaden är osäker på utfallet kan terminsräntorna flytta sig märkbart från en dag till nästa, medan de ligger stilla när beslutet är väntat. För en läsare i Sverige gäller samma logik som för svenska räntor kring Riksbankens beslut, och STIBOR reagerar på Riksbanken på det sätt som Euribor reagerar på ECB.